hos mor.
Vad är det som måste förstås? Vad är det jag vill? Vart vill jag nu igen?
Verbalt, brutalt massmord pågår på migsjälv - i mitt eget huvud. Det är så mycket skit så jag vet inte, jag vet ingenting. Som en superlång, urtrist föreläsning som man inte ens vet vad den handlar om.
Det äcklar mig. Denna jävla ovisshet äcklar mig.
Det stör mig. Den jävla bristen på energi och glöd, den stör mig.
Jag blir arg. På alla er som inte ser. På alla er som är blinda för det jag inte visar.
Jag vet att det är fel. 
Det svider så jävla hårt att alla verkar försvinna från mig. Dom finns, men dom är inte sig själva. Inte någon av dom.
Jag intalar mig att det är för att jag visst tappat bort migsjälv. Men det svider. Groteskt mycket.
Jag känner mig ensammast på jorden idag - delvis självvalt.
IT FEELS LIKE A SUNDAY MORNING.
/Christine Cili Laura Hellström
Vad är det jag ska läsa på? Om anorexia? Jag har själv haft det, så jag vet hur hon mår. Och hon gav mitt godkännande att skriva. Så du kan vara sorglig.
